Här kommer lite information om vad mitt projekt handlar om och vad det inte handlar om. För att komma in på rätt spår kan man börja med att fråga sig följande: Spelar det över huvud taget någon roll om en folkmusiker är kvinna eller man? Om svaret är ja så betyder det också att det är relevant att undersöka hur skillnader mellan könen kommer till uttryck, varför de ser ut som de gör och hur de lägger betingelser för utövare som vill verka inom genren. Är förhållandet mellan kvinnor och män i folkmusiken det samma idag som det har varit tidigare? Om inte, vad är det som är annorlunda och vad kan det tänkas få för konsekvenser? Är kvinnlighet och manlighet historiskt och kulturellt konstanta egenskaper som kommer till uttryck genom hur kvinnor respektive män skapar och utövar musik? Eller är dessa egenskaper och sätten som de kommer till uttryck relativa och möjliga att (om)forma? Det är en grundläggande förutsättning i projektet att så är fallet: varken könsroller eller könskoder i musik är naturgivna, utan produkter av kulturella omständigheter och hur människor handlar och reagerar på dessa omständigheter.

Lägg märke till att det är många frågor och få svar här. Detta är en naturlig konsekvens av att forskningsprojektet precis har startat och därigenom är i en fas där det handlar om att identifiera förutsättningar (t.ex. att fler och fler kvinnor blir spelmän) och formulera forskningsfrågor, snarare än att komma med bastanta påståenden om konsekvenser och om utvecklingen är bra eller mindre bra. Med den utgångspunkten är det en underlig upplevelse att bli tillagd åsikter och agendor som man minst sagt inte känner sig igen i. Nej, att vara synlig i media är inte det samma som att vara en viktig stilbildare och/eller att man representerar kvalitet och djup kunskap om genren. Ja, de kvaliteter och kunskaper som den traditionella spelmansrollen representerar har ett stort värde oberoende av kommersiell potential och oberoende av om det rör sig om en spelman eller spelkvinna. Nej, (folk)musik blir inte automatiskt bra, spännande eller nyskapande bara för att man blandar in element från andra genrer osv.

Men varför riktar Knut Buen sin kritik mot undertecknad? Projektet handlar ju över huvud taget inte om dessa problemställningar. Det hela framstår som konstruerat och baserat på medvetna missförstånd. T.ex., ”den farlige spelmannen” refererar givetvis till en romantiserad konstnärsmyt. Sådana myter finns i många musikgenrer och konstformer och är inte verklighetsbeskrivningar men stereotyper och kollektiva fantasier. Vidare, att fler kvinnor hävdar sig i genren innebär naturligtvis inte att det skulle vara brist på duktiga manliga utövare. Undertecknad konstaterar som sagt bara att könsfördelning och könsroller är i ändring och vill undersöka vad detta kan tänkas innebära.

Till slut vill jag bara påpeka något som borde vara uppenbart: en kort journalistisk framställning av ett mångsidigt forskningstema innehåller alltid brister, förenklingar och förvanskningar. Därför vore det kanske mer naturligt att fråga mig vad jag egentligen skall göra i mitt projekt, vad jag menar med vissa begrepp osv. i stället för att konstruera en fiendebild baserad på lösa antagelser.

- Mats Johansson
 

Les den opprinnelige artikkelen på denne siden, og Knut Buen sitt innlegg her.